Racereport IRONMAN del2
Ut på löpningen som vanligt så känns det helt weird att springa efter 18mil på en cykel. Stelt och man tror inte att det ser ut som löpning över huvudtaget. Men vad gör väl det när man ser massor med kända ansikten på vägen ut ur Kalmar som skriker på en bland annat mamma och pappa och syrran. Dock så är det lite svårt att urskilja folk i den mängden som var när det dessutom står ens namn på nummerlappen så hejjar ju folk som inte känner en men de flesta som känner mig brukar använda mitt smeknamn alis, som ju är en förkortning av mitt efternamn Ahlqvist. Så när jag hörde det så försökte jag titta lite extra. Enklare var det när man kommit ut ur staden.
Pinnande på hade lite ont i benen här och där... Men det funkade och hastigheten 6min/km funkade också och pulsen höll sig där den skulle. Sprang på där som gått det gick men då löpning är min akilleshäl så blev jag omsprungen av många. Stannade vid varje vätskekontroll tog vatten att hälla över mig och sportdryck att dricka ibland även en gel. Så härligt att känna många av funtionärerna som jagade på en lite extra såsom Lizette, Larsson, Miamaria, Marie etc. för att nämna några... Ute i berga pratar Johan och Sia lite med mig när jag springer och på tallhagsvägen ser jag dem igen... En egen hejjarklack med stora skyltar som det står ALIS på... Fan så mycket energi det bara kommer..Sprang vidare det funkade bra.
In för varvning på ängöleden...Musiken började öka...jäklar vad folk som hejjade på en... detta är ju helt magiskt... springer förbi harrys där står vakten pelle och skriker hinner jag se innan Nordic tjejerna dyker upp och hejjar de med och så vidare Pj och Jenny sitter på satan i gatan och ropar...hade beställt värktabletter vid egen lagning vid sveaplan.. där stod jocke enl. plan.... fan så bra...in med värktabletten och iväg... Känner när jag springer vidare att jag blir lite rörd av alla man känner så jag lipar en liten skvätt torkar tårarna och springer vidare...In för varvning vid målet. varv ett och två till höger Vänster in mot upploppet är stängd så man har inte blivit varvad än iaf. ;-) Speakern Björn står och hejjar smäcker hans hand innan jag försvinner runt hörnet och snart får jag mitt första fina armband.. Vid armbandsutdelningen står snövit och malin och fotograferar och hejjar. Härligt...Får mitt band tuffar vidare ut på andra varvet... känns bra...stel och ont men inga större problem.. och ta i trä ingen direkt skoskav... Springer vidare... kommer ifatt lite klubbkamrater som är ute på sitt första varv. Jagar på dem tvingar dem att springa... De är inte helt nöjda med att det kommer en jävle och jagar dem med blåslampa där de går i godan ro... Vi springer vidare... Stöter på en kille som springer om mig...ställer sig och pratar lite här och så springer han om mig igen...tänkte vad fasiken håller han på med... puppys ts och isacson står det å ryggen. Så efter ett tag frågar jag hörru isacson tror du det är någon intervallträning det här eller... Han skrattar och berättar att hans mål var sub10 men det sket sig när han fick 6min för drafting och musten gick ur honom så nu bara skulle han ta sig runt... Vi småpratar lite... Springer vidare...
Nu in för varvning andra varvet nu börjar det bli lite tungt... framsida lår baksida lår...trampdyna efter all tå löpning.... Bestämmer mig för att det blir ingen gång förens jag fått mitt andra band...Känner att jag tappar fart...fan... Publiken bär fram mig men inte lika effektivt som första varvet... Fortfarande lika mäktigt att springa storgatan fram där folk står som packade sillar och tittar just då på bara mig!!! Jag som ett år innan bara tyckte det var vansinningt att försöka sig på att göra en Ironman. Springer vidare hör Speakern Björn säga både mitt för och efternamn, Det kan han omöjligt ha koll på hos alla så känner mig lite extra speciell... Får mitt andra band snövit som egentligen heter Sjövall berättar att jag ligger på en beräknad målgångstid på 10.30 nej det var på första varvet nu var det mer 11 timmar inser att jag kommer aldrig klara 11 timmar fan också sub11 skiter sig.. min dröm... Men är lika glad för det... då får jag chansen att ta den nästa år... Springer emot vätskekontrollen...ute på ängöleden på tredje varvet tror jag det var jag gick först... en liten bit... springer mot kontrollen, larsson står med vatten i högsta hugg.. får lite peppning... och gel och cola.. behöver koffein... Kommer ifatt fler klubb kamrater... Börjar diskutera hur långt ett varv egentligen är ingen är här riktigt smart så jag ger upp att fundera på det...en tjej som är ute på sitt första varv räknar ut att de är ca 15km st och det sista lite kortare.
Jagar på Thomas och Roberto... de hänger på en liten stund innan de måste släppa för toa... träffar på Isacson igen han frågar hur det är säger att det gör ont i låren fram och bak men framför allt under trampdynorna..han tittar på löpsteget säger att det är ett korrekt löpsteg men inte just nu... Så börja rulla på foten i ett gammalt löpsteg så skall du se att det blir bättre.. och vips så försvinner mycket av det onda...härligt... Närmar mig Miamaria och Marie i vätskekontrollern jag ropar...hej mina små älsklingar vad jag har saknat er...De ropar tillbaka vi har saknat dig med... vi skrattar och så får jag vatten och det jag behöver och jag pinnar så sakteliga vidare.
Folk hejjar på mig, Isacson säger vad fan folk hejjer på dig men vad ropar de... Alis svarar jag det är mitt smeknamn och det är en förkortning av mitt efternamn. Ja nu måste vi springa på lite annars klarar vi inte sub 11.30 Vi springer och Isacson jagar på...hoppar över den sista vätskekontrollen...Jag protesterar men fortsätter springa... ojoj...nu in för målgång kvarnholmen bara dundrar... folk skriker... folk är som galna...när de ser att man har två band och skall gå imål... Jag bara springer storgatan fram.. så lycklig... Tänker... jag har inte funderat på att bryta loppet en enda gång..fullt fokus... så jävla lycklig...sådan magisk euforisk känsla Springer...in på den blå mattan klappar speakerns hand... Allting släpper börjar storböla innan målgång tänker fan blir inga bra målgångfoton det här...jag som tagit av mig keps och glasögon dragit upp dragkedjan för det skall bli bra...fan... skiter i vilket.,..jag är i mål
---HENRIK YOU ARE AN IRONMAN!!!---
8mån totalt målmedvetenehet ger utdelning.
Får min medalj och sedan en kram av Jessica... en funktionär tar hand om mig och lotsar mig dit jag skall kollar så jag mår bra blir ompysslad som fasiken fast jag mår bra de hämtar mina saker och och sätter mig i isbadet... duschar och käkar pizza i athletes garden får nästan lite skäll av karin på nordic då jag nobbar massage. Får min finishertröjja... hade beställt en L var ju lite större då...lyckas tjata till mig en medium... Går ut där står familjen och väntar och även jocke, mange, pj, david och jenny mfl. de har väntat länge på mig... Pratar med dem och de säger jag skall åka hem...jag vägrar..jag skall på krögers... vi går och plockar ut cykeln och min prylar... lång kö...försöker få Madde att ta mig vid sidan om i utcheckningen... nähä det gick inte för sig...fan... får stå i kö... Kommer ut...vi har kört fram en bil till dig så du kan åka hem... jag bara glöm det vi skall till krögers...vännerna inser att det är menlöst att argumentera...jag är ganska envis... så krögers IT IS!!! Men resten är en annan historia... kanske får ni höra även den ;-)
/Henrik, Fastighetsmäklare och nu även Ironman
